Återigen sitter jag på ett rum i Gamla Jerusalem. Resan gick precis enligt planen (pun intended) och jag landade i Tel Aviv strax FÖRE avsatt tid. Jubel, jubel. Naturligtvis hann jag knappt kliva av planet förrän en gränspolis stoppade mig för att kontrollera mitt pass och ställa en massa frågor. Jag borde kanske inte känna mig så kränkt, dels för att deras rigorösa säkerhet finns där av en anledning (Eller troligen flera olika anledningar, varav de flesta är trams.) och dels för att jag faktiskt hade lögner på agendan. Om jag hade berättat för dem att jag tänkte knata iväg till andra sidan muren in i de palestinska områdena hade jag högst sannolikt fått spendera länge tid på flygplatsen och helt säkert inte fått ett "enjoy your stay, sir" när jag lämnade kontrollen. Det är på många sätt skojigt. Förra gången jag var här hade jag precis förnyat mitt pass och de undrade varför (Det gamla hade blivit dränkt i yoghurt och möglat). Den här gången frågade återigen varför jag hade förnyat det bara några veckor innan förra gången jag åkte dit. 

Nåväl, för att få mitt inresetillstånd/visum behövde jag besvara ytterligare ett gäng frågor:

"Har du varit här förr?"

"Vad ska du göra?"

"Vad har du för sysselsättning?"

"Vad studerar du?"

"Har du något extrajobb?"

Det såg ut som om hon skrev ner allt jag sa. Eftersom jag ska vara här i tre veckor utan att riktigt kunna berätta var jag hade tänkt bege mig kommer det säkerligen bli ett helvete när jag åker hem. Hur som helst, precis när jag skulle lämna flygplatsen tvingades jag röntga mitt incheckningsbagage. Som tur var hade jag lämnat min AK-47:a och min Carl Gustav hemma, så det blev ingen pinsam konfrontation. Skönt.

Det enklaste och billigaste sättet att ta sig från flygplatsen i Tel Aviv till Jerusalem är Sherot Neser - En stor taxi man delar med ett gäng främlingar. Eftersom det var mitt under sabbaten fanns det minimalt med taxiförare som knegade och det fanns heller inte så många resenärer. Chauffören vägrade köra med få passagerare och vi väntade kanske 90 minuter innan halva taxin var tom. Under resan kom jag i samspråk med två unga israeliska män, och kan ni tänka er? De var trevliga, hjälpsamma och inte ett dugg otäcka.

När jag bokade mitt rum hade jag angivit 22:00 som ankomst. (Vilket det också hade blivit om inte himla chaufför väntat så nititskt.) När jag släpptes vid Jaffaporten i gamla stan i Jerusalem hade klockan hunnit bli 23:30. Orolig sprang jag så fort jag orkade till vandrarhemmet och möttes av en låst dörr och ett kuvert med mitt namn på.

Ja, de kanske har mitt kontokortsnummer, men det är ändå trevligt med tillit. I synnerhet efter all himla misstänksamhet jag bemöttes med på flygplatsen.

Nu ska jag ta en dusch och sova en liten stund. Duschen ser otäck ut och sängen verkar obekväm men jag kommer nog sova gott i alla fall. I morgon ska jag ta mig till Beit Sahourm träffa Jawad och de andra vid ATG igen. Jag hoppas på en trevlig värdfamilj i år. Jag ska bo hos dem under skolbesökstiden, så vi ska spendera 19 dagar ihop. Undrar förresten om mitt värdpar från förra resan fortfarande är gifta. Det lät inte så senast. Men vad vet jag? Skrik och dörrsmällande kanske är del av någon gammal kärleksritual jag inte känner till.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hercules in New York.   Som en riktig fanboy är det självklart inte bara filmerna som är intressanta. Parallellt med filmtittandet läser jag även Total Recall. Arnolds självbiografi. Än så länge har det självklart varit mest träning, hashrökande ...

Sommaren med Ahhnold.   Årets sommarprojekt, förutom att överleva min åttonde sommar på jobbet är att ta mig igenom samtliga av Arnold Schwarzeneggers filmer. Jag har varit ett superpretto (minus alla konserter jag går på) den senaste tiden och j...

Det är snart två år sedan jag kom hem från Palestina. Jag är osäker på varför jag inte kommit mig för att skriva om de sista veckorna förrän nu. Ett minskat läsintresse som visade sig i statistiken vill jag minnas. Jag skrev ingenting i dagboken unde...

Dag 10.   Åh fy fan. Det är jättesnart dags för att ta avsked från progamkamraterna. Det är av uppenbara skäl människor jag aldrig hade pratat med under vanliga omständigheter men det kommer ändå kännas märkligt och tomt. Jag gillar mina tanter o...

Dag 9. Hebron.   Idag var vi i Hebron, sannolikt den stad på Västbanken som påverkas allra mest av ockupationen. Hebron är - åtminstone på pappret - till 20% kontrollerat av Israel. Vi gick längs huvudgatan i gamla stan och såg israeliska hus lit...