Då är det alltså dags igen: ett fåfängt försök att börja blogga. Hittills har regelbundenheten blivit lidande när jag tar upp mitt offentliga skrivande. Man är väl dessvärre lite för självkritisk ibland. "Varför i hela fridens namn skulle någon bry sig om att jag ätit kikärtor två dagar i rad?" Som en ung, cancerfri lärarstudent med hygglig koll på sin vardagsekonomi är jag vad Jan Stenbeck förmodligen kallat "tråkig TV" eller som jag själv kallar det: "totalt jävla ointressant".

Den senaste tiden har jag blivit mer och mer arg. Jag behöver alltså en plattform för att kanalisera min ilska och få medhåll eller mothugg. Givetvis behöver jag även ett verktyg för självinitierat ryggdunkande. Låt inte mitt periodvisa självförakt lura er: jag är en narcissistisk tölp som alltid hoppas att det skall födas fler som jag.

För att min farsartade ilska inte skall kväva mig (Star Warsstyle) kommer det förmodligen små sporadiska inlägg om någon bra bok, Tengil (min katt), alla himla skivor jag fortfarande köper och konsertbesök. Jag lär exempelvis vara euforisk tre veckor efter att Refused spelat på Pustervik.

Min vision är att bloggen skall genomsyras av en relativt saklig ton utan meninglösa påhopp. En och annan idiot kanske namnges, men uteseende och annat irrelevant kan man läsa om på Aftonbladet. Jag menar: Jan Björklund hade knappast varit en mindre inkompetent utbildningsminister om han varit snygg.

Dagen till ära är det nog H & M och kungahuset som får bloggens första inlägg uppmärksamhet.

H&M har, som många andra företag, insett att allmänheten, inte vill betala mer än absolut nödvändigt för... tja.. något. Oavsett om det är dammsugarpåsar, Hello Kittystringtrosor eller en AK-47 på Sergels Torg. Därför väljer H&M att sälja billiga kläder. Bara där borde det ringa en och annan varningsklocka kan man tycka. Att alla deras kläder är märkta med "Made in Pakistan/Burma/Vietnam/Bangladesh/Kambodja/" borde varenda himla alarmsignal triggas. Hur mycket man än varit med i Lyxfällan, Bachelorette eller Big Brother borde man rimligtvis kunna lista ut att H&Ms fabriker ligger i Kambodja av en anledning. Modern ekonomi skiter i dig, din familj och hur du mår. Karl-Johan Persson kanske bara skulle tjäna två miljoner per år om bomullsplantagen drevs på ett ekologiskt och etiskt korrekt vis och om textilarbetarna i fabrikerna fått en lön som inte är ett hån. 

Nu önskar jag bara att Gevalia, Kappahl, IKEA, Bonniers, Philips, Santa Maria, Marabou och alla andra fabrikat som finns i  våra hem granskas i samma utsträckning som man precis gjort med H&M. Låt gå att de flesta inte kommer sluta köpa billigt kaffe. Men de skall fan veta vilka som slitit för att göra det möjligt.

Dagens förlovningskungörelse.

Jag känner inte riktigt att jag orkar skriva någon utförlig harrang om hur omodernt och värdelöst det är med kungahus. Jag ser mest fram emot att läsa om Herman Lindqvists raseri över att det är finansvalpen Chris som lägrade prinsessan och inte Carl-Philip eller någon annan närstående släkting till henne. 

Att ärvda titlar skall belönas med skattemedel när det fortfarande råder barnfattigdom och värdelös asylpolitik är humanitärt uselt är så himla självklart att jag inte ens tar upp det. Idag ville jag bara hacka på Herman och hans omoderna syn på.. allt.